Domännamnssystemet
Domännamnssystemet, förkortat DNS (på engelska Domain Name System), är ett protokoll för att i ett globalt nätverk av DNS-servers kunna ställa frågor och få svar. Om t.ex. den aktuella servern inte känner till svaret så kan den svara med en hänvisning till en annan server istället.
Domännamnssystemet / DNS
Domännamnssystemet (DNS) använder sig av såväl TCP (Transmission Control Protocol) som UDP (User Datagram Protocol) på port 53 för att besvara DNS-frågor.
Har du funderat över vad som egentligen händer när du skriver in en adress i din webbläsare och trycker ned enter-tangenten? Eller vad som sker när du skriver in en e-postadress i mottagarfältet i e-postprogrammet och trycker på skicka?
De flesta som använder internet har aldrig ens reflekterat över det. Det är här som domännamnssystemet kommer in i bilden och vi hopps kunna räta ut en del av frågetecknen kring hur det egentligen fungerar.
Vad är domännamnssystemet eller DNS?
TCP används bl.a. när datamängden överstiger 512 byte, t.ex. vid zonöverföringar.
Domännamnssystemet är inte bundet till Internet utan kan också användas i andra IP-nätverk.
NÅGRA KÄNDA VARUMÄRKEN SOM LITAR PÅ OSS
Hur domännamnssystemet (DNS) fungerar för dig som användare
Trafiken på internet styrs med hjälp av IP-adresser, som består av långa sifferserier, och varje dator i ett IP-nätverk har också en egen IP-adress i sifferform. Redan i Internets barndom så insåg man dock att ingen utom en minneskonstnär skulle kunna komma ihåg en lång, komplicerad sträng av siffror och utvecklade därför domännamnssystemet, DNS.
Domännamnssystemet (DNS) översätter IP-adresserna till den typ av webbadresser du är bekant med, som t.ex. www.svt.se, och vice versa.
Istället för att ange IP-adressen ”217.21.237.35” i din webbläsare när du vill komma till Stockholms stads webbplats kan du använda domännamnet, www.stockholm.se, som är betydligt enklare att komma ihåg.
Enkelt förklarat så skulle man kunna säga domännamnssystemet fungerar ungefär som internets telefonkatalog och kopplar ihop adresser som www.stockholm.se med webbplatsens ip-adress.
Domännamnssystemet / DNS gör livet online lättare
Kanske har du redan insett att domännamnssystemet (DNS eller domain name system) är ett system för människor genom att vara ett system för datorer. För vad är väl internet i grund och botten, om inte ett jättelikt nätverk som kopplar samman en enorm mängd datorer så att de kan kommunicera med varandra?
Och bakom datorerna så finns vi människor, som vill ha tillgång till all information på de olika datorerna i nätverket eller skicka meddelanden till andra människor – som i våra medvetande bara finns en knapptryckning bort. Även om de i realiteten kanske befinner sig i andra städer, i andra länder eller till och med på en annan kontinent.
Tack vare domännamnssystemet (DNS) så hittar webbläsaren rätt på nätet och människor kan använda domännamn (som till exempel sj.se eller svt.se) istället för IP-adresser när de surfar, skickar e-post eller utnyttjar internet på något annat sätt.
Det är IP-adresserna som knyter samman det enorma nätverket av datorer över hela världen under det att domännamnssystemet (DNS) gör det begripligt och användbart för oss människor.
Tack vare domännamnssystemet så slipper t.ex. byta webb- eller e-postadress bara för att en specifik server byter IP-adress. Och, kanske bäst av allt, så slipper du memorera dina favoritsajters IP-nummer!
Den där speciella DNS-jargongen som du aldrig har förstått
Alla branscher har sin speciella jargong, som är svår att förstå för utomstående när det gäller DNS och DNS hantering. Vi har inte möjlighet att göra annat än att skrapa på ytan, men vi skall i alla fall försöka ge dig förklaringen på några förvirrande begrepp. När det gäller DNS så finns t.ex. ett antal olika typer av poster specificerade.
Några av de vanligaste av dessa poster är:
A = Host address – kopplar namn till IP-adress i IPv4 (Internet Protocol version 4)
AAAA = Host address – kopplar namn till IP-adress i IPv6 (Internet Protocol version 6)
CNAME = Canonical name for an alias – hanterar alias
MX = Mail exchange – specificerar vilka servrar som hanterar e-post åt en viss domän
NS = Authoritative name server – specificerar den DNS-server som är ansvarig för zonen
PTR = Domain name pointer – en variant av CNAME, används främst för att koppla en IP-adress till ett namn (”reverse lookup”)
SOA = Start of authority – markerar starten på en ny zon
SRV = Service records – variant av MX, men som kan användas för godtyckliga tjänster (t.ex. XMPP, Extensible Messaging and Presence Protocol)
TXT = Text strings – används för kommentarer och numera även till exempelvis publicering av SPF (Sender Policy Framework)
Dessa posttyper (kallade RR, Resource Record) finns specificerade i diverse RFC:er (Request for Comments), och registrerade av IANA (Internet Assigned Numbers Authority).
Domain Name System Security Extensions (DNSSEC) t.ex. är en utvidgning av Domain Name System-systemet (DNS) som syftar till att öka säkerheten i domännamnssystemet.
Våra domänexperter, med 20 års erfarenhet, hjälper er att göra en nulägesanalys av era behov och förutsättningar och hjälper er sedan att registrera rätt domännamn – på rätt marknad – för just er verksamhet.
Oavsett om ni är en organisation eller koncern, ett IT bolag eller konsulter som hjälper era kunder med att förvalta deras domännamn, så är ni varmt välkomna att kontakta oss.
Vi hjälper er eller era kunder med såväl domännamn som alla era frågor om DNS eller domännamnssystemet.
